Min förvandling | Katti Houshmandfar - CrossFit

Katti Houshmandfar – CrossFit

Annons

Min förvandling

För ungefär 3 år sedan fann jag en träningsform som väckte liv i det lekfulla i mig och som förändrade min syn på både träning och kost och det band dessa två delar har till varandra.

När jag var 16-17 år vände jag från att ha varit lite mullig och alltid obekväm med min vikt och kropp till att bli sjuk i anorexia. Jag ville vara smal som mina tjejkompisar och att svälta mig själv var den enda vägen dit. Tur nog så kom jag ur detta relativt fort, redan vid 18-19 års åldern men då vände det till en helt annan punkt. Nästan värre om jag får tycka. Min relation till mat var helt rubbad och mina dagar kretsade ständigt kring just rädslan och hatet till mat. Ibland hetsåt jag och kräktes upp det för att jag fick ångest, ibland började jag svälta igen, sen började jag äta för mycket igen och såhär höll jag på. Träning existerade inte i min vardag, jag tror inte ens att jag ägde ett gymkort då och jag hade en period där jag festade väldigt mycket. Jag har gatt både anorexia och bulimi och jag har levt ett väldigt destruktivt liv tidigare.

Jag testade Crossfit för jag hade sett att en kompis skrev mycket om det och var nyfiken på vad det var för något. Efter 1 pass så var jag fast. Aldrig någonsin hade jag känt en sådan utmattning som jag gjorde då och aldrig någonsin hade jag känt ett sug efter mer. GE MIG MERA! typ som en vampyr suktar efter blod. Utan att jag ens hade tänkt på det så insåg jag efter ett par månader att min relation till mat och synsätt på kroppen hade förändrats drastiskt. Innan jag började med Crossfit så började jag träna och då enligt mig rätt hårt på gym i ca 7-9 månader.. Jag körde ca 5 dagar i veckan och blev noggrannare med kosten men jag minns att varje dag var ständigt ett jagande efter en snyggare kropp. Alltså att DET var mitt enda mål. Jag gjorde några biceps curls och sen kollade jag mig i spegeln för att se om det hänt något, har jag fått någon pump. Jag speglade mig konstant, innan, under och efter passet. Det var det som drev mig till gymmet för själva träningen tyckte jag var pisstråkig. Idag är det en helt annan femma.

Med Crossfit så bara släpptes allt det där och jag går till träningen för att det är så förbannat roligt och för att jag ständigt vill bli bättre och starkare och mer uthållig. Nu går jag till gymmet för att ha som mål att lyfta tyngre, tidigare var det för att få en viss kropp. Förstår ni skillnaden? Och mat har blivit mer en föda, en energiresurs och inte en fiende som den var förut. Jag har liksom inte gjort något speciellt för att det skulle bli så, det bara blev så och jag älskar det.

Idag äter jag väldigt sunt men jag har perioder som jag unnar mig massa gott, jag tränar mer än någonsin och jag tränar något som jag älskar. Jag känner mig så stark i min kropp jämfört med 3 år sedan, saker jag gör idag skulle jag aldrig klarat av tidigare. Olyckan jag var med om bevisar nog väldigt mycket hur träningen har påverkat mitt liv. Både hur bra jag klarade mig i krocken samt hur fort och starkt jag är på väg tillbaka. Det som jag har märkt har varit den största egenskapen jag burit på under denna tid är min positiva inställning och min vilja.

Det är aldrig försent att sätta igång, man måste bara bestämma sig för att göra det. Finner du något som du tycker om så kommer allt annat så naturligt. Lev ditt liv och ta hand om din kropp, ät nyttigt men våga unna dig godsaker i livet. Att ha en sund inställning till mat och träning är det bästa. Varken för mycket åt det ena hållet eller det andra, lagom är det som är hållbart i längden tror jag.

Jag känner knappt igen tjejen till vänster och jag gillar den till höger mycket bättre, jag är nästan dubbelt så bred men helvetes vad jag älskar den starka Katti.

// About 3 years ago I found Crossfit that opened up a whole new playful me and that changed the perspectives I had to training and eating and the strong bond that these two have to each other. 

When I was 16-17 years old I got sick in anorexia. I have always been a bit chubby and when I was young all of my friends had what I thought back then was the perfect body. They where like perfect skinny and tall and that was exactly how I wanted to look like. Being that young and unexperienced, I choose the easy way which was tu starve myself. And from that day I started a battle with food. Luckily, I got out from anorexia just after like 1,5-2 years but then it turned the other way and I went from starving to eating a lot and then throwing up instead. My relationship with food was a daily battle, we wanted each other but we hated each other. I started with bad behavior like starving myself during the whole day and then when it came to evenings I was so hungry that I ate to much and more or less everything I could put my hands on. And after I ate I felt so sick so I forced my fingers down my throat. I started drinking a lot and party and going out to clubs was a habit and I could do it more than 3-4 times per week. 

Then I met this guy who I hung out with a lot and he was the fitness of fitness sort of speaking. He made me change my lifestyle and start training at the gym which I had never ever done. He made me a 12 week food schedule where I more than ever and I actually lost weight doing that. That was when I started to understand than working out and eating healthy can make a change. But what I did not know back then was that this started a whole new obsession inside of me. The constant obsession of how I looked and training became more of a way to look a certain way rather than for my health and performance. I found myself constantly looking myself in the mirror while I was training, after I had done som curls to see if I had pump in my arms or not etc. 

7-9 months later I tried a Crossfit session after I have seen a friend writing a lot about it. 1 session was all it took for getting me hooked. Never ever had I felt so much exhaustion that I did after that session and I just wanted more. Like a vampire wants more blood. I just wanted more, give me more! After a few months of crossfit I found myself having a totally different relationship and mindset to training and food. Food had now become a fuel instead of an enemy and battle. I realized that I needed it and I needed it more than ever. Training was fun, playful and more about performance than looks. 

I don’t know how i did it, how I got out of my disease and bad habits, I just know that I stopped for a sec and reflected that this bad habits where gone and I know that Crossfit changed my life. I am stronger than I have ever been, I feel more powerful than I have ever been, I do stuff that I could only have dreamed of before and I am healthier and happier than I have ever been. I think that the most important thing is to find something that you are passionate about and love to do and the rest will just follow. 

But don’t forget to stop now and then and just enjoy life. Eat healthy, do your workout and take care of your body cuz you only have one and you want it do be powered for a long time. Do what you love and be empowered.

XoXo

Katti

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons
stats