Katti Houshmandfar – CrossFit

Annons

Du lever bara en gång

Vi drömmer, vi önskar, vi längtar och vi tänker. Det gör människan rätt ofta och allt för länge ibland. Jag har alltid varit en drömmare, en sådan som aldrig riktigt blir nöjd med att bara vara och ständigt letar efter utmaningar och upplevelser. Men länge har jag gått varje dag i det där spåret som nästan har blivit en grop. Det spåret är något som bara har varit bekvämt och tryggt men absolut inte spännande. Hjärtat har hela tiden velat att mina fötter ska ta ett kliv ur det där spåret men bara för att det känns tryggt så valde huvudet att följa det där gamla spåret. Som bara grävde sig djupare och djupare.

För 2 år sedan så gjorde jag mig fri från en del av mitt liv då som gjorde att jag gick i det där spåret som jag egentligen inte ville gå i. Det här var en människa som jag levde med, ingen elak eller dum person alls. Utan det var en person som gjorde Katti till en annan Katti som den vanliga Katti inte ville vara. Och då menar jag inte att jag blev tvingad till att göra saker eller vara på ett sätt jag inte ville vara. Utan det jag menar är att i mitt hjärta så levde det så mycket tankar, drömmar, passion som jag mer än allt ville uppfylla för att börja trampa ur det där gamla spåret som jag alltid gick i men jag fick inte den energin jag behövde från min partner då för att ta det där klivet ut från spåret. Utan ord, utan blickar, utan något egentligen. Det var bara den energin där som gjorde att jag inte  blommade ut och tog klivet ur spåret. Förstår ni hur jag menar. det finns människor som ger och det finns människor som tar och det kan dom göra utan ens att säga ett ord. Det är bara energin man har. Och en dag så bara stod jag där och kände – Nej jag vill inte ha levt mitt liv och bara ha drömt drömmar. Jag vill leva dom och då får jag leva dom själv.

Sen kom det här med bloggandet och jag la mer fokus och tid på det och sakta med säkert så växte det till något jag aldrig kunde ana att det skulle göra. Något jag aldrig kommer att ta för givet och jag kände mig verkligen hemma bakom tangentbordet och att få dela med mig av mitt liv och min träning och passion. Sakta men säkert började jag att inse att lilla Jag inspirerar så många där ute och här började allt bli ännu roligare. Jag vill mer!

Träningen börjar bli allt mer en stor del av min vardag och det gick riktigt bra också, min blogg behöver vård och kärlek och det börjar dyka upp lite projekt här och där. Jag vill vara på alla ställen precis hela tiden och gärna samtidigt. Och här sitter jag och har ett 8-17 jobb som jag för övrigt älskade men det var inte riktigt där mitt hjärta hörde hemma. Det var det där spåret ni vet. Trygghet, säkert inkomst och något som jag kunde väldigt väl. Det var spåret, men det var inte där hjärtat var.

Sen kom min krock som vände mitt liv upp och ner men en positiv sak som jag bär med mig ur från denna fruktansvärda händelse är att jag insåg därefter att livet är alldeles för kort för att bara traska runt dag in och dag ut i det där spåret. Jag insåg hur dyrbart livet är och att det är alldeles för kort för att INTE våga leva våra drömmar oavsett vad dom är. Jag vill resa, jag vill ta hand om min kropp och min själ genom att inte behöva gå varenda jäkla dag till ett kontor och sitta där och knappa som en robot från 8-17. Jag vill kunna ta ett tåg till Göteborg imorgon om jag känner för det och stanna över dagen. Jag vill kunna köpa den där spontana biljettet till Thailand precis när jag vill utan att be om semester i god tid, jag vill kunna gå och träna och vara på gymmet i 5 timmar en dag utan att känna stress, jag vill kunna gå spontant och sätta mig på ett fik helt själv och njuta av en kopp kaffe och skriva utan att behöva kolla på klockan. Jag vill LEVA och jag vill inte vara pensionär och titta tillbaka och det enda jag har gjort är att ha jobbat i 40 år med något som hjärtat inte vill. För vad? För vad egentligen? Sen då, när allt är slut? För vad har jag gjort detta egentligen?

Detta år ska få bli mitt år. Ett år där jag tar vara på varenda sekund i livet och där jag tar hand om mig och min själv. Jag tänker resa, jag tänker lägga all min tid jag har på bloggen för jag älskar det, jag tänker utbilda mig, jag tänker uppleva och äventyra och jag tänker verkligen följa mitt hjärta.

Nu säger jag inte att ni alla ska gå imorn och säga upp er från ert jobb hehe. Men jag vill bara säga att livet är alldeles för kort och dyrbart för att bara drömma. Lev dina drömmar, följ ditt hjärta. Jag lovar er att det kommer vara det bästa ni ha gjort. För vad är det värsta som kan hända egentligen?

”Live the life you dream of, don’t dream your life”


We dream, we wish, we long and we think. This is something we the ”people” often do, to often I think. I’ve always been a dreamer, and a person who is never satisfied with just being and constantly looking for new challenges and experiences. But I have been dreaming and wishing and wanting for way to long now. You know that comfort zone and that path you always take. The path that is comfortable, it is what you know and what you have always known. The path that is getting deeper and deeper and is absolutely not exciting at all, it is just comfortable. Why do we always stick with comfortable?

2 years ago I set myself free from a part of my life that made me stick to that same old path. The path that I felt was comfortable, but absolutely not exciting and not where my heart was. This was a person who I lived with, not a bad person, actually a good one. But that person made this person, Me, into a person that i did not want to be. He didn’t force me to be or do anything i did not want to, that is not what I am saying. I mean in my heart there were so many dreams and passion that I more than anything wanted to fulfill but I didn’t get the energy that I wanted or needed to be able to take that step outside that path. There are people who give energy and there are people who take it from you. They don’t even need to open their mouth to do so, it is just by their energy that you know.  Do you understand what I mean.  And one day, I just stood there and felt – No, I don’t want to have lived my life and not actually lived the things I dream of. And to be able to move away from that comfortable path, I needed to set myself free from the thing that unconsciously stopped me from doing it. And so i did and this was a start to the best thing I could have done.

I started to put more time on my blog which was one of my passion in life and one dream that i had to work with in the future. And slowly my blog became bigger and bigger and I realized that this is what I want to do and the fact that I could inspire so many people made it into the job I could have asked for. I knew right then that I want more.

My training started becoming increasingly a big part of my everyday life and it went really well too, my blog grew and needed my time and I started to get offers and new projects popping up everywhere. I knew here that I did the right choice choosing to step away from that path I was used to. But I wanted more and the things I wanted needed my time and I had a full time job which I loved but it was not where my heart was. It was a job that was comfortable and gave me great income and it was a job I did very well and have been for a long time. But it was not where my heart was.

Then came my crash that turned my life upside down, but one positive thing that I carry with me out of this terrible accident is that, I realized then that life is too short to go around and dreaming and being comfortable. So I decided to quit my job actually and this was the biggest step towards my dreams that I have done. I realized how precious life is and that it is far too short not to dare to live your dreams no matter what they are. I want to travel, I want to take care of my body and my soul by not having to go every damn day to an office and sit there  like a robot from 8-5pm. I want to be able to take the train to Gothenburg tomorrow if I feel like it and stay the whole day. I want to be able buy that spontaneous flight ticket to Thailand when I want without asking for absence from my job way ahead. I want to go to the gym for 5 hours a day without feeling any type of stress, I want to be able to grab a coffee at a coffee shop all by myself one day and just sitting there for hours writing without even looking at the time. I want to live and I do stuff and not being retired and looking back and the only thing I have done is to have worked for 40 years with something that my heart did not want. For what? For what exactly? When we are old or when it is all over, what then? For what?

This year is my year. A year where I will treasure every single moment in my life, the year that i will follow my heart and live my dreams. I’m going to travel, I will devote all my time I have on my blog because I love it, I’m going exercise and rehab and I am going to experience and educate myself. Yeah I am basically going to live life.

Now I am not saying that all of you should go and quit your jobs tomorrow or so haha But I just want to say that life is too short and precious to just dream it. Live your dreams, follow your heart. I promise you that it will be the best gift you can give yourself. What is the worst thing that could happen really?

Kommentarer

Kommentera

  1. Jenny

    Åh, så bra skrivet. EXAKT så här känner jag också. Problemet är att jag har så svårt att formulera det jag vill göra till en enda konkret idé. Men den där känslan av att något skaver och man vill något annat finns där hela tiden.

    1. Katti Houshmandfar

      Hej Jenny, haha ja visst känns det så ibland. Det har det gjort länge för mig faktiskt. Att man liksom inte kan göra det man tänker ller känner till en konkret idé. Hoppas du kommer på ngt <3

Annons
stats